Är så less att jag bara vill kräkas... Sluta äta... Dö...

Men hur gör man för att sluta?! Det vände någonstans... Hur fan kunde det gå så här långt...

Det var åtta år sedan ångesten för första gången fick greppet om min kropp... Från början  gick det lätt att bota med att köpa den där grejen som man trodde var grunden till ångesten... Så jävla blind...

Har legat i sängen och inte kunnat sluta gråta.. Så många gånger då man trott man varit ensam... Så många gånger man legat och skakat som ett asplöv, utan att kunna andas... Så många gånger man fått vredesutbrott för att dölja att man mått dåligt... För tänk om dom visste... Visste att det enda jag kunde tänka på var att göra illa mig själv... Nog för att det självdestruktiva beteendet inte alls verkar lika farligt längre... Men varför tror ni jag började röka? Jo för att kunna skada mig själv hur mycket som helst, varje dag, utan att någon skulle komma på mig... Man kanske skulle ha tagit emot hjälpen då man hade chansen... Chansen att en dag få ett liv utan ångest...